Min sommarmorgon

 I arla morgonstund när Alice fortfarande sover djupt och Elsa inte ligger i soffan utan på då går jag ut till hönsen. Där ligger Britta och surar, hon envisas med att ruva och jag får lyfta ur henne ur redet, det är inget jobb för fegisar. Hon protesterar högljutt. 

I det andra redet låg ett ägg från Tyra.

 Alla hönsen har egna personligheter och deras inbördes relationer kan konkurrera med vilken såpa som helst. Britta är den mest verbala, hon tjattrar oavbrutet när hon är ute i hönsgården. Hon är irriterad på det mesta vattenbehållaren brukar hon sparka till varje gång.

 Hedemorahönsen ogillar Britta för att uttrycka det milt. Svea och Ruth passar alltid på att ge henne några tjuvnyp och lilla Anna hänger på. Vet inte varför, kanske tycker dom att hon är lite för söt och märkvärdig. Britta tar igen det på Tyra som hon brukar jaga runt i hönsgården. SnyggIrma är den enda som umgås med Britta, än så länge.

  De hönor som har starkast band är Hedemorahönorna Svea och Ruth. De delar endast gobitar med varandra och är nästan alltid tillsammans.

 SnyggIrma kommer överens med alla hönor, ingen jäklas med henne.

Trots att hon inte alls har några bossiga tendenser så verkar hon vara högsta hönset, kanske med ålderns rätt. Hon är den enda som är kvar av de första fem.

Höns pratar, ja faktiskt! Det hörs direkt när det händer något i hönsgården och man lär sig snabbt att tyda kacklet. Det finns ett ljud som betyder att ett ägg finns levererat ett annat som tillkänna ger att det serveras läckerbitar som kokt färskpotatis, spagetti eller majs. Då blir kalaskackel!

Sen finns det stora larmkacklet och då gäller det att komma snabbt.

En gång hade Anna ( som envisas med att sitta i syrenen) flugit lite väl högt och satt och klamrade sig fast högst upp på stängslet och kom vare sig ner på den ena eller andra sidan stängslet och igår satt en svart katt och slickade sig runt munnen vid hönsgårdens stängsel. 

Hela flocken kacklade de värsta de kunde och det hördes, tro mig!

Det var samma katt som Alice jagade ner i fontänen för några dagar sedan jag trodde den katten skulle hålla sig borta efter det frivilliga badet men katter är tuffare än man tror.

Sista bilden visar hur lortig man blir om näbben när man kalasat på färskpotatis.

Det var allt från hönsgården, nu sticker jag ut i solen igen!